Tips och tankar kring böcker, läsning, musik och film från Karlskronas bibliotek



måndag 30 november 2015

Nytt fall för ovanlig detektiv

"Önska kostar ingenting" är Sara Lövestams andra deckare om Kouplan, en på många sätt ovanlig detektiv. Läs här vad jag skrev om första boken, "Sanning med modifikation". Kouplan har flytt från Iran, och lever nu som papperslös i Stockholm. Han har nekats asyl i Sverige en gång, och håller sig nu undan i väntan på att kunna söka igen. Att han är papperslös är inte det enda Kouplan vill dölja. Det finns en annan hemlighet han burit med sig hela livet, och som ständigt gör sig påmind. Jag säger inte mer om detta, för att inte förstöra läsningen för er...

I Iran var Kouplan journalist och har lärt sig en hel del om hur man får fram information utan att lämna spår efter sig. För att tjäna lite pengar tar han risken att annonsera ut sina tjänster som privatdeckare. Vem anlitar då en papperslös detektiv? Jo, personer som i likhet med Kouplan vill hålla sig undan från polisen och inte väcka uppmärksamhet.

Jenny Svärd är borgarråd i Stockholm. Hon är en effektiv och rationell person, som är van vid att ha kontroll. I arbetet träffade hon Amanda, som hon häftigt och omdelbart blev förälskad i på ett sätt som inte alls stämde med hennes sakliga och inte minst strikt heterosexuella natur. De inleder ett förhållande och börjar snabbt planera för att bygga ett hus i skärgården där de kan vara ostörda. Jenny satsar 200 000:- i projektet, men snart är både Amanda och pengarna borta. Kouplans uppdrag blir att på ett så diskret sätt som möjligt spåra upp Amanda, ta tillbaka pengarna, och med Jennys ord: "Ta reda på vad hon verkligen älskar, och ta det ifrån henne." Fallet utvecklar sig emellertid på ett helt annat sätt än Kouplan ens kunnat föreställa sig.

Att vara papperslös innebär att man inte kan legitimera sig, vilket krävs för tågbiljetter, lånekort, läkarbesök och i en massa andra vardagliga situationer vi aldrig reflekterar över. Allt detta lyckas Sara Lövestam få in som en helt naturlig del av berättelsen om Kouplan. Även om handlingen är spännande med många oväntade vändningar, är behållningen av boken beskrivningen av Kouplan, och även övriga karaktärer, som alla är så fascinerande och känns så trovärdiga som personer. Även denna boken slutar på ett sätt som gör att man vill fortsätta följa Kouplans öde och framtida fall...

/Åsa

PS! Missa inte årets sista Café Bokstugan med Lustläsarkväll i stadsbibliotekets hörsal i morgon tisdagen den 1 december kl. 18. Det blir julboktips, fika för liten slant och bokutlottning!

onsdag 25 november 2015

”Experimentet”


Beteendevetaren Catrine Tollström har debuterat med en riktig skräckis (eller psykologisk thriller som verkar vara den gängse genreformen numera) med superkorta kapitel som oftast avslutas med ordentliga cliffhangers. Och allt utspelar sig på en isolerad paradisö, där århundradets dokusåpa spelas in. Själv säger hon såhär om idén till historien: ”Jag undrade vad som skulle hända om en grupp människor med olika personlighetstyper blev isolerade och utsatta för ett dödligt hot. Hur skulle existentiell ångest få dem att förändras?” Och det är just det som är kärnan i hela historien – att förändras. Fast på två olika plan. Dels som en ingrediens i såpan – att få chansen att göra en ”total makeover” av sig själv, men också den förändring som alla genomgår, genom det mardrömsscenario som kommer att utspela sig.

Och utgångsläget är alltså den största svenska satsningen inom reality-tv någonsin. Man har valt ut ett antal extrema personlighetstyper som gör sig bra i tv, placerat dem på den fiktiva, malaysiska ön Palawu, och efter ett litet tag så skickas Åse Nordenskiöld dit för att styra upp produktionen som börjat dra ut på tiden, med ökade kostnader. Men plötsligt bryts alla kommunikationsmöjligheter oförklarligt, flera märkligheter uppstår, människor försvinner – både ur produktionsteamet och av tävlingsdeltagarna. Och värre blir det, ju mer de rotar i det. En ordentligt skrämmande händelseutveckling tar sin början.

På andra sidan ön visar sig lyxhotellet, där plastikoperationerna ska äga rum, psykologera stötta och den goda maten serveras, ha blivit tömt på folk – var är alla, och vad är det som händer? Och snart går sanningen upp för alla – ett dödligt spel pågår, där ingen vågar lita på någon annan än sig själv.

Det finns mycket man kan tycka om omständigheterna som boken utspelar sig kring, och eftersom jag själv inte precis är någon fan av den här sortens tv-produktioner, så har jag haft lite svårt för att köpa konceptet rakt av. Naturligtvis är karaktärerna stereotyper, men i vilken dokusåpa hittar du inte bimbobrudar, muskelpaket, inbundna norrlänningar etc. Men samtidigt säger detta något om vår samtid och vårt samhälle, våra ideal och vad vi vill bli underhållna av. Eller – somliga av oss i alla fall. Och att vi aldrig är nöjda som dem vi är, utan alltid strävar efter förändring. Givetvis finns här sexanspelningar i tid och otid – men har man verkligen tid att ägna sig åt hångel när man svävar i livsfara?

Oavsett, så är det tempo och spänning på riktigt hög nivå, och en makaber trio bakom alla dåden. Nämligen Bödeln, Frälsaren och Observatören, som också är titeln på föregångaren till den här boken, som alltså nu ges ut i en avsevärt nedbantad version, med nytt, hett omslag, och ny titel. Och det är Observatören som står för själva Experimentet… Obehagligt? Ja. Inget för lättskrämda eller äckelmagade. Men spännande – absolut!

/Tuija

tisdag 24 november 2015

To my Love av Karin Aspenström


Mitt nittiotal. Fullt det var av skolångest, Kurt Cobain, flanellskjortor, mörkblå dufflar, grunge och den där märkliga balansgången mellan att fortfarande vara ett barn med ändå se vuxenlivet där runt knuten. Hur man står där med en fot i varje läger, och aldrig ser man vilken väg som man borde ha tagit. Och så var det fullt av känslor och kärlek. Kanske framförallt kärleken till musiken och till de där för evigt dödscoola musikkillarna. De som luktade tobak och svett, och som gav mig ett gitarrplektrum och sin dödskallering. Som smög ner sin favoritskiva med Pearl Jam i min väska, där de bästa låtarna var markerade med ett svart och sotigt litet hjärta. Och som jag önskade att jag fick vara med i bandet, istället för att stå där bredvid, nedanför scenen och tindra med ögonen! Men ack, toner lärde jag mig aldrig, det var orden som blev min vapendragare istället. Fast det förstod jag inte förrän långt senare.

Så varför har jag nu i några dagar hängt i mitt nittiotal? Jo, tack vare den här bra boken, To My Love av Karin Aspenström! För här är det mitten av just nittiotalet, Sverige har precis gått med i EU, Kurt Cobain är död och världen snurrar hejdlöst. Och för nittonåriga Josefin är drömmen om England och musiken större än allt annat. Det finns inget för henne här, bara elände och den tristaste av vardagar. Hon sticker, på vinst och förlust, till London. För att jobba, för att leva. För att äntligen få uppleva kärleken. Med sig får hon Love, han som alltid funnits vid hennes sida, han som alltid har förstått. Josefin och Love, de två bästa vännerna. Fast för Love så är Josefin också något annat. På avstånd men ändå så nära, så älskar han henne med all den kraft en nittonåring kan uppbringa. I smyg, i hemlighet. Men Love tänker att om han bara är med Josefin, så kommer hon så småningom se honom för den han är. Så, mot London! Väl där så är det glamorösa livet långt borta. Både Josefin och Love får rätt så skitiga jobb och delar rum med råttorna i en blåsig och smutsig lägenhet. Men plötsligt står han en dag där. Baz, den mystiske och i Josefins ögon överjordiskt vackre musikern. Men en lika mystisk och svävande syster i Lorelai, vars namn nästan minner om alla de gåtor hon bär inom sig. Josefin dras snabbt in i syskonens destruktiva värld av musik, wannabes, groupies, knark och sena nätter. Love, han blir lämnad ensam kvar, trots att han gör försök att se efter Josefin. En dag ringer hon inte mer.
Snart så har sjutton år gått, och Love hittar en dag ett gammalt blandband i källaren. Ni vet, de där man lade ner otaliga timmar på att få precis rätt. Ett sådant band var den största skatt man kunde ge någon, och den ultimata kärleksförklaringen. Bandet som Love hittar den här varma sommardagen har Josefin gjort till honom, To My Love. Minnena sköljer över honom, och precis där och då bestämmer han sig för att ta reda på vad Josefin tog vägen. Vad hände egentligen där på andra sidan havet? Färden går till England igen, men snart förstår Love att pusslet han försöker lägga kan få förödande konsekvenser…

Jag tycker väldigt mycket om den här boken. Inte bara av de nostalgiska känslorna den väcker i mig. Utan även för att den är välskriven, ömsint, hård, mjuk och spännande. Skir men ändå stenhård. Nästan precis så som det är att vara en ung vuxen människa, där allt sker utanpå en fastän man inget annat vill än att hålla det inom sig. När jag läst klart så sitter jag och ser en stund ut i rummet och tänker på Josefin och Love. Men framförallt tänker jag på Josefin, och den tjej som en gång var jag. Och de drömmar som jag och Josefin delade, om de luftslott vi byggde. Och vad glad jag är över att den här boken lät mig återvända till mitt nittiotal. Så här på andra sidan, som en vuxen kvinna med andra drömmar och andra luftslott. Men alltid med den vilda musiken inombords.

/ Malin

måndag 23 november 2015

Alice Munro: Kärlek, vänskap, hat


Alice Munro tilldelades nobelpriset i litteratur 2013 med motiveringen: "Den samtida novellkonstens mästare".

Nu som först har jag läst min första men inte sista novellsamling av Munro; Kärlek, vänskap, hat. Hennes noveller är fantastiska. Varje novell är som en hel roman i sig. Livsödena lever kvar i tankarna. Det finns meningar och formuleringar som jag vill markera och stryka under för att läsa igen och igen.

Det är sällan man snubblar över författarskap som griper tag på ett sådant sätt.

Novellerna handlar om det pris kvinnor får betala för att leva livet på sina villkor. Kvinnors drömmar och ambitioner. Kvinnors kärlek, vänskap och hat. 

Berättelser om att leva sitt eget liv är ständigt aktuellt. Missa inte att läsa Munros noveller!

/Carina

torsdag 19 november 2015

Arvet efter dig av Jojo Moyes


Så kunde hon då inte låta bli att skriva en uppföljare till storsäljaren ”Livet efter dig” – trots att hon absolut inte tänkt göra det! Men efter att läsare i åratal frågat och undrat, så klack det plötsligt till i henne en tidig morgon - helt plötsligt bara visste hon vad som hänt Lou och hennes närmaste, och satte igång att skriva ned det i en hast. Och resultatet har jag just lämnat bakom mig, och det blev en känslosam resa även denna gång.

Efter att Lou lämnat Will och hans öde bakom sig rent tidsmässigt, försöker hon lappa ihop det som en gång varit hon. Arton månader efter att Will valde att avsluta sitt liv, lever hon ensamt och en smula tröstlöst i sin lägenhet i London, med bara minnen som sällskap. Hon jobbar i en flygplatsbar och vet inte riktigt hur hon ska gå vidare med sitt liv, när hon av misstag ramlar ned från sitt tak. Men överlever, mirakulöst nog. När hon senare, som konvalescent, försöker läka alla sina fysiska och psykiska sår hamnar hon bl a i en samtalsgrupp för efterlevande, som hon inte tycker sig känna något gemensamt med. Men när hon en dag ser vem som hämtar den unge Jake från gruppen, och inser att det är ambulansmannen som bokstavligen räddade livet på henne, så börjar en resa mot ett mer komplicerat liv, där hon mot sin vilja dras till denne Sam, som kanske skulle kunna vara den kärlek i livet hon inte längre har kvar – men är hon mogen för det? Och som om livet inte blir komplicerat nog, så kliver en ung tjej in genom hennes dörr, som dessutom visar sig vara Wills dotter! Hur…??

Ja, allt får sin förklaring, och det är många turer kring det mesta – vilket verkligen kännetecknar Moyes berättarstil – men det blir, naturligtvis, bladvändare av även denna roman, och det är spännande och småromantiskt precis som det brukar. Hög feelgoodfaktor utlovas!

/Tuija

tisdag 17 november 2015

Ole dole av M.J. Arlidge

I boken Ole Dole möter vi ett ungt par som bestämmer sig för att lifta hem efter en utekväll. En bil stannar i den kalla natten och plockar upp de båda, föraren bjuder dem på en kopp varmt the och ett leende. Amy och Sam hoppar därför glatt in i den väntande bilen. Det blir ett beslut som visar sig vara ödesstiget, då de några timmar senare vaknar upp på golvet i en tom och kall simbassäng. Det finns ingen väg upp och ut, och mellan dem ligger en mobiltelefon och en pistol. Telefonen ringer och en röst ger Amy och Sam ett val. Det finns bara en kula i vapnet, och bara en av dem slipper levande därifrån; den som skjuter den andre… Vem överlever? Vem ger upp först? Den grymmaste katt och råtta leken tar så sin början.
Fallet blir en av flera likartade kidnappningar och i Southhampton sniffar snart media runt det som verkar bli en mardröm för den lokala poliskåren. I centrum står den ambitiösa kriminalkommissarien Helen Grace med en alltmer skenande situation, mördaren ligger alltid ett steg före, och Helen och hennes kollegor har svårt att hinna i kapp. Men så börjar försiktigt ett mönster utkristallisera sig, och nätet runt Helen dras sakta men säkert åt när den fruktansvärda sanningen långsamt går upp för henne.
Ole Dole är en spännande och rätt så otäck historia, med ett mardrömsscenario där offren måste välja mellan sina egna liv och andras. Men det känns ändå som jag har läst det här förut, det är en välbekant sång jag hör. Jag räknar rätt snart ut hur pusslet är lagt, och för mig så är en deckare som mest nagelbitande när jag får gissa hela vägen fram till sista sidan. Jag tycker att boken påminner en del om Sharon Boltons böcker, fast Arlidge gör det inte riktigt lika bra. Helen Grace är dock en fascinerande karaktär, och det är beskrivningen av just Grace som blir bokens räddning. Jag bryr mig om Helen och jag blir nyfiken nog på henne för att jag ska vilja läsa nästa bok i serien.
Ole Dole är en lovande debut, och jag hoppas ändå att även de andra böckerna i Helen Grace serien blir översatta, för jag kan mycket väl tänka mig att smyga runt i Southamptons ruffigaste kvarter igen. Och vissa av bokens partier, där vi får sitta på ett behörigt tryggt läsavstånd till de stackars själar som mördaren har i sitt våld, de är väldigt skickligt skrivna. Plötsligt kan jag känna det kalla kaklet i simbassängen, den råa kylan, hungern och vanmakten. Då är jag glad över att det trots allt bara är en bok.

/ Malin






måndag 16 november 2015

Lyrikafton på stadsbiblioteket!

Vecka 47 är det Kulturvecka i Karlskrona. Hela programmet hittar du här. Det kommer förstås att hända en hel del på biblioteken i Karlskrona också denna veckan. I morgon kväll är ni varmt välkomna på Lyrikafton på stadsbiblioteket. Skrivarklubben i Blekinge läser dikter på temat "Novemberljus" för oss, Rebecca Carlsson sjunger visor, och vi från biblioteket tipsar om nyutkomna diktsamlingar. Det blir också fikaservering och chans att vinna nya lyrikböcker.

Vi ses i hörsalen i morgon tisdag den 17 nov kl. 18. Fri entré!

/Lotta och Åsa

torsdag 12 november 2015

"Swords of Glass" av Sylviane Corgiat och Laura Zuccheri

Humanoids Publishing är ett amerikanskt förlag som inriktat sin verksamhet på att publicera framgångsrika europeiska – främst franska – serieböcker. "The Swords of Glass", författad av Sylviane Corgiat och illustrerad av Laura Zuccheri, släpptes i Frankrike i fyra volymer mellan 2009 och 2014. I den här amerikanska utgåvan är de fyra böckerna samlade i en kompakt och mycket vacker bok. Det är en fantasieggande berättelse full av äventyr och färgsprakande, minnesvärda karaktärer. När Tolkien skapade sin fantasivärld fann han inspiration i myter, legender och folksagor, och det verkar som om även Corgiat hämtat inspiration från dessa rika källor, allra främst kanske från legenden om kung Artur. Men mycket av det som förekommer i den här fängslande berättelsen är nytt och originellt.

Huvudpersonen, Yama, dotter till byns hövding, ser sin far bli mördad samma dag som ett mystiskt svärd faller från himlen. Alla som rör vid svärdet förvandlas till glas, utom Yama, som svär att hon ska använda svärdet för att hämnas på den som tog livet av hennes far och förstörde hennes familj. Det visar sig snart att svärdet har betydelse för hela världens framtid och att det är en viktig del av en gammal profetia. Berättelsen om Yama blir successivt således en ramberättelse som länkas samman med en en äldre, händelserik och spännande historia. Världen som författaren och seriekonstnären skapat tillsammans känns levande och verklig, trots att den är full av varelser och monster som tycks vara från andra planeter, eller från Fantásien, fantasivärlden som Michael Ende skapade och skrev om i "Den Oändliga Historien". Varmt rekommenderad.

/Johan

onsdag 11 november 2015

"Förresten gör folk så märkliga saker nuförtiden" av Åsa Foster



Åsa Foster debuterade 2014 med ”Man måste inte alltid tala om det”.

Nu har jag läst hennes andra novellsamling med titeln ”Folk gör så märkliga saker nuförtiden”.
Samlingen består av tio stycken noveller och de flesta av dem läser jag med en krypande obehagskänsla fram tills de tar slut. De tar sin utgångspunkt i situationer och i miljöer som inte alls behöver vara obehagliga – en graviditet; att bo på landet – men personerna i dem gör oväntade saker på oväntade tidpunkter och ibland träffar de på udda personligheter.

 Vardaglighet och oförutsägbarhet mixas på ett skickligt sätt. Språket är mycket rakt på.

”Omplåstring” gillar jag mycket. Den handlar om en liten tjej som verkar ganska kavat men samtidigt sårbar och så hennes morfar som mamma kallar för en ”fyllegubbe”. 

”Skadedjur”
är kuslig på olika sätt. Osympatiska personer som försvinner, kanske är det kvinnan som ”lånar” bil hos bilhandlarna som har med saken att göra? Huvudpersonen - en kille som bor ihop med en katt för att värden har bestämt det - räddar i slutet mössen från katten… 

”Oväder”
är en subtilt skriven novell om en misshandlad ensam mamma.

/Lotta

måndag 9 november 2015

Hur smart är din hund?


Praktiska övningar att göra hemma av Per Jensen

Att ha hund är kul. Det kan säkert varenda hundägare hålla med om. Trofasta följeslagare genom livet. Alltid glada. 

Per Jensen tar umgänget med hundar bortom de traditionella uppfostringsmetoderna med ”Sitt, ligg, stanna, gå fot etc”. I hans bok handlar det om kommunikation hund-människa. Hundar och människor har en 5000-årig historia tillsammans. Hundar är bra på att läsa av människor och vice versa.  Ger man sig tid att umgås och känna, lyssna och tolka kan man förstå och lära mycket om sin hund. Hundar är smarta. Kan mycket mer än vi anar.

Denna boken ger en rad tips på enkla test som man kan göra själv hemma med enkel utrustning. Roliga experiment för hemmaetologen (etologi=läran om djurs beteenden). 

Ha roligt och lär känna din hund bättre!

/ Carina

torsdag 5 november 2015

Skymningsflickan


Den senaste i raden av Katarina Wennstams samhällskritiska spänningsromaner är nog så bra, som vanligt – om än inte fullt ut lika vass som hennes förra, Skuggorna. Den hade ett lysande intelligent upplägg som denna inte riktigt når upp till, men denna, likväl som det mesta hon skriver, är högst angeläget och aktuellt. Och det riktigt läskiga med min läsning av denna hennes nya var att just när jag börjar läsa om massakerhotet mot en gymnasie
skola under halloweenfirande, så inträffar detta i det högst verkliga livet, i Trollhättan! Är hon synsk, Wennstamskan?

Oavsett, så får vi återigen följa kriminalaren Charlotta Lugn, som är sjukskriven och nyskild från sin fru, som kämpar med sin sanslösa migrän men också ensamhet. Likaså möter vi Shirin Sundin igen, advokat och flera gånger målsägarbiträde åt fall som Charlotta haft hand om. Men det är fler återkommande gestalter, och många, många andra röster och tankar vi får ta del av, eftersom berättarperspektivet ändras hela tiden.

Och det som berättas är i stora drag jakten på vem som hotat en gymnasieskola, parallellt med jakten på bevis mot en läkare som förgripit sig åtskilliga gånger på unga flickor, men går fri… Hans övergrepp på neddrogade tonåringar har bl a lett till ett självmord, medan hennes kompis mår överdjävligt dåligt eftersom ingen tror på henne… Det är hon som är Skymningsflickan, och frågan är om Charlotta, Shirin och åklagare Madeleine Edwards kan ge henne upprättelse genom att öppna fallet igen…

Bladvändarspänning utlovas, som vanligt, när det gäller Katarina Wennstam!

/Tuija