Tips och tankar kring böcker, läsning, musik och film från Karlskronas bibliotek



måndag 30 december 2013

Porslinsfasaderna

"Porslinsfasaderna" av Sven Olov Karlsson var tidigare i höst nominerad till Augustpriset i den skönlitterära klassen. Priset gick ju som bekant mycket välförtjänt till Lena Andersson, men jag hade varken blivit förvånad eller besviken om Karlsson hade fått det istället.

Boken kan närmast beskrivas som en släktkrönika (även om det långt ifrån säger allt om boken...) som handlar om tre generationer som bor på släktgården Löftet. Det handlar helt enkelt om deras livsöden - varför det blev som det blev – och varför det inte blev som det skulle. I centrum för handlingen finns Saga Silver, hennes gamle far, hennes man och deras tre barn. Familjen driver en antikhandel, man åker runt och köper upp dödsbon som man sedan säljer på stora auktioner som anordnas på gården. Vi får följa Sagas föräldrar som unga, hennes egen uppväxt och får även veta en del om hur familjen har det nu.

Ett återkommande ämne är Saga och hennes drömmar. Ända sedan hon var barn har hon drömt sanndrömmar, och alltid handlar det om olycka och död. Ofta är det människor hon känner som figurerar i drömmarna, och vars död hon får se och uppleva. Detta har förklarligt nog gjort Saga livrädd för att sova. Hon undviker det i det längsta och hittar på saker att göra för att rädda henne från sömnen. Att skaffa barn ser hon som ett säkert sätt att försvåra nattsömnen. Hennes två förstfödda blir dock de lugnaste barn som nånsin skådats, de sover tungt hela nätterna igenom till Sagas stora förtvivlan. Den yngste sonen blir däremot den som räddar hennes nätter med sitt eviga skrikande, och han blir också Sagas favoritson för all framtid.

Tonen i boken är väldigt speciell, och den påminner närmast lite om en skröna. Det är komiskt och tragiskt om vartannat - som livet självt ungefär. Boken är mycket trevlig och lättläst, och man saknar inånarna i Löftet när den är slut!

/Åsa

tisdag 24 december 2013

God jul!

 
God jul
önskar vi som arbetar på
biblioteken i Karlskrona!

måndag 23 december 2013

Julklappstips: "Ensam mullvad på en scen"

"Ensam mullvad på en scen" är en bilderbok skriven av Ulf Nilsson och illustrerad av Eva Eriksson. Boken handlar om en liten kille som i vanliga fall är ganska sprallig och spexig och älskar att sjunga och showa för sin lillebror. Men en dag säger fröken i skolan att de ska sätta upp en skolpjäs och att alla barnen ska vara med på scenen. Då blir pojken plötsligt jätterädd och orolig och vill inte alls vara med. Fröken säger att han kan få komma in på slutet bara och säga en mening. När han ska välja dräkt så finns det bara mullvadskostymen kvar... Dagarna innan pjäsen ska spelas upp är den lille killen jättenervös och ligger vaken på nätterna och oroar sig. Det går förstås går jättebra med pjäsen och det är faktiskt lillebrors förtjänst… Boken passar för ca 3-6 år och är jättemysig att läsa högt tillsammans!

/Åsa

fredag 20 december 2013

Julklappstips: "Tomten och den röda halsduken"

"Tomten och den röda halsduken" är skriven av Lena Arro och illustrerad av Catarina Kruusval. Den handlar om vad som kan hända när man är ute och åker bil och viftar med sin fina röda halsduk ut genom bilrutan. Det som händer är naturligtvis att den flyger iväg och hamnar i en liten röd hög vid vägkanten. Men det som sedan hände kunde väl ingen föreställa sig... Halsduken hittas nämligen av en liten tomte. Och det är en riktig liten tomte av den gråa och tysta sorten. Han har mycket nytta av halsduken som får hänga med som segel och sovsäck och mycket mycket mer... Boken passar för ca 3-6 år och blir jättebra som högläsning medan man väntar på tomten!

/Åsa

torsdag 19 december 2013

Julklappstips: "Expeditionen - min kärlekshistoria" av Bea Uusma

Mitt julklappstips är "Expeditionen- min kärlekshistoria" av Bea Uusma! Den här boken fick dessutom årets Augustpris för bästa fackbok.

Jag har drömt om Nordpolen sen jag var liten, och en dag ska jag åka dit. Jag tänker nog på glaciärer, is och Nordpolen tre gånger i veckan. Men man behöver inte vara isnörd för att gilla den här boken! I juli 1897 svävar ingenjör Andrée och hans två kollegor iväg från Svalbard, för att i sin vätgasballong resa över Arktis vita vidder mot Nordpolen. Tre män utan någon större erfarenhet av is, kyla och extrema förhållanden. Snart fastnar de i en isig mardröm och försvinner. I trettiotre år är de borta. Och hemma i Stockholm sitter den yngste expeditionsdeltagarens fästmö och väntar. Så en dag 1930 hittar man tre kroppar på den otillgängliga ön Vitön. Vad som hände dem är det ingen som vet.

Författaren reser både i sinnet och i verkligheten, på jakt efter Andrées polarexpedition, på jakt efter deras öde, på jakt efter en kärlekshistoria, och på jakt efter hemligheten i isen. Det här är den mest spännande faktabok jag läst, den är som en spänningsroman med hjärtesnörpande historier bland allt det historiska. Och tragik i kubik, förstås. För så är det ju med våra isvidder, de är det bästa som finns, och det värsta som finns.

En perfekt julklapp till den vuxna vetgiriga äventyraren, som gärna läser om spänning, hjärta och smärta hemma i favoritfåtöljen. Fast om jag ska vara helt ärlig så tror jag att Expeditionen- min kärlekshistoria passar till precis vem som helst. Se bara till att lägga vantarna på den illustrerade utgåvan, som är formgiven av den briljanta Lotta Kühlhorn.

Den här boken får mitt hjärta att sjunga och min hjärna att snurra av fascination. Och väldigt passande att sjunka ner i på juldagen, när man är däst och nöjd av allt julfirande!

/Malin

tisdag 17 december 2013

Allt om mat och vin

Vackert praktverk för den vin- och matintresserade! Boken inleds med en vinskola sedan följer välkomponerade trerättersmenyer. Vinskolan berättar om olika druvors karaktär, om vin i matlagningen, ett vins hållbarhet och mycket mer. Ett vin kan både lyfta och sänka smakupplevelsen men här får man verktygen för att välja rätt när man vill kombinera mat och vin.

Alla menyerna är sammansatta och genomtänkta så att smakerna från förrätt, huvudrätt, dessert och de utvalda vinerna blir en perfekt kombination. Här finns tjusiga middagsmenyer för två och elegantare bjudningar på tjugo kuvert. Recepten är inte helt enkla, det krävs nog att man är en lite van matlagare för att ro allt i hamn. Men ger man sig i kast med utmaningen kan man säkert göra succé!

/Carina

måndag 16 december 2013

Skuggpojken av Lucifer

"Skuggpojken" är Carl-Johan Vallgrens debut i deckargenren, under pseudonymen Lucifer. När boken börjar är året 1970, och en liten pojke försvinner på en tunnelbanestation i Stockholm. Han heter Kristoffer och han skulle ta tåget hem med sin pappa och sin lillebror Joel. När de ska ta hissen upp till spåret vill Kristoffer hellre åka rulltrappan, men pappa och lillebror har ju vagnen och måste ta hissen. Då kliver en äldre kvinna fram och erbjuder sig att följa med Kristoffer. Men när pappan och Joel kliver ur hissen är Kristoffer borta, och han förblir spårlöst försvunnen.

Sen hoppar vi framåt i tiden till nutid, då den yngre brodern Joel, som nu är en vuxen man, en dag försvinner spårlöst från sitt hem. Han har lämnat ett kort meddelande till sin fru att han måste ge sig iväg, men att man inte ska leta efter honom. Hans fru vägrar dock att tro på att han försvunnit frivilligt, och hon söker upp en gammal vän till Joel, Danny Katz, för att få hjälp med att hitta sin man.

Och det är nu vi introduceras för hjälten i historien, eller detektiven om man så vill. Han heter alltså Danny Katz, och han har en ganska brokig bakgrund, han blev föräldralös tidigt, har periodvis varit missbrukare, men också haft flera positioner inom försvaret, bland annat har han varit tolk och översättare. Nu livnär han sig på att översätta texter, och han driver också en egen firma som sysslar med lite av varje.

Danny Katz beslutar sig för att ta sig an fallet med att försöka hitta sin gamle vän. Detta kommer också att innebära att han måste träffa en person från sitt förflutna, en före detta flickvän, som han i sin ungdom anklagades för att ha misshandlat. Nu arbetar hon som åklagare och deras vägar korsas igen när Katz ger sig ut på jakt efter Joel.

Det här är inte den typen av deckare som jag brukar läsa i vanliga fall. Det är en mörk historia på många sätt, den faller nog närmast inom den genre av deckaren som brukar kallas "noir". Boken är mycket välskriven och personerna skildras också på ett djupare och kanske lite mer komplext sätt, än man är van vid i den genomsnittliga deckaren. "Skuggpojken" är första delen i en planerad serie om Danny Katz.

/Åsa

fredag 13 december 2013

Julklappstips: "Tro på tomten"

Det är något som inte riktigt stämmer i år… Tilda och hennes familj som kämpar för att hålla julstämningen vid liv trots alla motgångar. Adventsstjärnorna har slutat fungera. Hyacinterna och amaryllisen ligger förstörda på köksgolvet varje morgon. Granarna tappar allt sitt barr. Saffranet är slutsålt i butikerna och alla familjers julpynt är borta. Det ser inte ens ut att bli en vit jul… Och i julkrubban är det någon som byter ut Jesusbarnet mot ett skelett! Kusligt värre…
 
Boken är indelad i 24 kapitel och passar därför utmärkt att läsas som en form av adventskalender. En mysig högläsningsbok med lagom mycket text. Boken är spännande och lite gåtfull - för vem är det egentligen som försöker sabotera julen för människorna? En julrysare skriven av Lotta Olsson.

/Sara

torsdag 12 december 2013

Tio lektioner i matlagning av Lotta Lundgren

Matlagning med Lotta Lundgren är sinnligt, rofyllt och kreativt. Kanske inte något för nybörjaren men för någon som är hyfsat road av att laga mat är Lotta Lundgrens tankar både inspirerande och kloka. Hennes bok ”Tio lektioner i matlagning” är precis det som titeln anger. Utifrån rubriker som ” 1. Redskap 2. Känslor 3. Smak 4. Kött 5. Kön 6. Kost 7. Efteråt 8. Barn 9. Pengar 10.” ger hon sin personliga tolkning av matlagning i fri stil. Här finns hennes åsikter om rätt grundutrustning i köket, hur man väljer bland plasttrågen i köttdisken och att man faktiskt kan vara feminist OCH laga mat. Varje avsnitt integreras med en praktisk lektion i matlagning som till exempel att filea en hel fisk för känslans skull. Ett recept avslutar. Jag har testat ”Italiensk kalvragu” – mycket gott!

Lotta Lundgren känns som en frisk fläkt i sin syn på matlagning i denna tid av larmrapporter, matfusk och dieter. Det är gott att äta och en sinnlig upplevelse att laga maten. Så ge någon chansen att upptäcka matlagningens och måltidens glädje med ”Tio lektioner i matlagning”!

/Carina

onsdag 11 december 2013

Litterära klassiker och Bechdeltestet

Nyligen blev det en världsnyhet att fyra biografer i Sverige initierat en stämpel för filmer som klarar Bechdeltestet. Testet ifråga skapades 1985 av den amerikanska serieskaparen Allison Bechdel och är ett enkelt sätt att mäta den aktiva närvaron av kvinnor i en film. För att klara testet behöver filmen uppfylla följande tre kriterier: filmen måste (1) ha minst två namngivna kvinnliga rollfigurer som (2) pratar med varandra om (3) något annat än män. Bechdel har berättat att inspirationen bakom testet har sin upprinnelse i Virginia Woolfs "A Room of One's Own", där Woolf gör observationen att de flesta kvinnliga litterära karaktärer bara existerar i förhållande till män. Så från början var det ett test Virginia Woolf gjorde för att undersöka ifall ett litterärt verk innehöll kvinnor som hade värdefulla relationer till varandra och viktiga saker att säga och diskutera. Så, om vi applicerar Bechdeltestet på världslitteraturen i allmänhet och klassiker i synnerhet, vilka litterära verk klarar testet?

Enligt bloggen This Wicked Day klarar sig Shakespeare synnerligen bra. Går vi sedan vidare och inte bara tittar på verk som innehar minst två kvinnliga karaktärer som talar med varandra om något annat än män, utan även visar upp kvinnor som tar lika stor plats som män, finns två exempel värda att framhålla. Det första exemplet är "De Tre Musketörerna" av Alexandre Dumas. Vi kan känna sympati för de Winter fastän hon är spion, lönnmördare och ränksmidare, och hon är dessutom aktivt deltagande och driver hela tiden handlingen framåt. Det andra exemplet är "Lysande Utsikter" av Charles Dickens, en roman som innehåller ett praktexempel på en scen som uppfyller testets tre kriterier: Estella konfronterar sin adoptivmor som försökt manipulera henne i hela hennes liv. Det finns förmodligen fler exempel från Dickens böcker, men just den scenen är signifikativ då det är en av bokens höjdpunkter, kulmen av en av berättelsens centrala konflikter.

Människor präglas på många sätt av den kultur de lever i och glömmer ofta att saker skulle kunna vara annorlunda. Att litteraturen strävar efter att skildra verkligheten innebär att vår världs maktobalans avspeglas i litteraturens värld, vilket vidmakthåller status quo i vår konventionella syn på etnicitet, sexualitet eller kön. Men litteraturen har också makten att visa en annan verklighet än den vi är vana vid att se, förändra hur vi ser på världen och hjälpa oss att se hur världen skulle kunna vara. Fiktiva karaktärer kan inspirera oss att åstadkomma stora ting, ge oss insikt om vår identitet och mod att förverkliga oss själva. Kvinnor var länge underrepresenterade som huvudpersoner i litterära verk (vilket även var fallet med homo- och bisexuella och mörkhyade personer), eller framställdes som passiva personer utan egna drömmar, något som gav upphov till negativa eller begränsande bilder som genomsyrade läsarnas föreställningsvärld. Det var därför revolutionerande när Charlotte Brontë skapade en kvinnlig huvudperson som agerade med en stark oberoende vilja, en person vars vänskap till någon av samma kön var viktigare än vad det motsatta könet ansåg om henne, vilket läsare var vana vid att förvänta sig endast av manliga karaktärer.

När Jane Eyre anförtror sig till sin närmaste vän och lättar på sitt hjärta på ett sätt hon aldrig skulle göra i en mans sällskap ("When we are struck at without a reason, we should strike back again very hard ...") handlar det om ren och skär ilska över att ha blivit orättvist behandlad (av en annan kvinna), och generationer av kvinnor som läste det vågade med Jane Eyre som förebild uttrycka vad de kände i liknande situationer utan att skämmas. Genom att känna igen sig i denna svårtyglade, obehagliga känsla blir den mindre skamlig, mindre skrämmande (vilket även är fallet när vi hör Hamlet ge uttryck för sin djupa melankoli inför sina vänner: "And yet to me, what is this quintessence of dust?") Att "Jane Eyre" gång på gång uppfyller Bechdeltestets kriterier, att den innehåller så många scener där huvudpersonen talar med andra kvinnor om viktiga saker som inte har med män att göra, är bara ett av elementen som visar Janes självtillit och som gör denna roman tidlös. Men det är ett mycket viktigt element och källan till några av litteraturhistoriens mest rörande och stämningsmättade scener.

Testet kan vara belysande i kritik av verk där man, på grund dess handling eller det ämne som behandlas, skulle kunna förvänta sig större aktivt deltagande av kvinnor. För den stora massan är testet därutöver högst användbart som vägledning. Vill man läsa böcker eller se filmer med tredimensionella kvinnor som inte definieras utifrån sina förhållanden till män kan man med fördel filtrera sin sökning med hjälp av testet.

/Johan

måndag 9 december 2013

Viviane Élisabeth Fauville

Ännu en fin Sekwa-bok har letat sig ner i min väska och följt med mig hem, denna gången blev det Julia Decks debutroman "Viviane Élisabeth Fauville". Viviane är 42 år, nybliven mamma och nyligen separerad från den man som är far till hennes dotter, och formellt fortfarande hennes make, men som lämnat henne för en annan kvinna som han nu lever tillsammans med.

Det behöver kanske inte sägas att Viviane inte mår så bra och hon uppsöker därför en manlig psykoanalytiker hon tidigare gått hos för råd. Mötet blir inte som hon tänkt sig, och när hon går därifrån ligger han död på golvet i sitt arbetsrum. Har Viviane dödat honom? Först verkar det så, sen är man inte riktigt säker på något hon säger eller gör. Det börjar med små lögner och oklarheter, sen skruvas handlingen åt så att varken läsaren eller Viviane själv vet vad som är verklighet eller fantasi...

Boken är ingen deckare, men man läser den på samma sätt, man vill veta vad som egentligen hänt och hur det ska gå för huvudpersonen. Som alla böcker från Sekwa, är den välskriven och lättläst utan att vara ytlig.

/Åsa

fredag 6 december 2013

Julklappstips: "En julsaga"

Som julklappsbok skulle jag vilja ge bort Charles Dickens "En julsaga", översatt av Christina Westman, utgiven på B Wahlströms förlag .

Robert Ingpen har illustrerat med stämningsfulla bilder som tar läsaren tillbaka till ett vintrigt viktorianskt London. Den klassiska berättelsen om den snåle Ebenezer Scrooge utkom 1843 och räknas numera som en av julens bokklassiker.

Boken innehåller också novellen En julgran.

En perfekt bok för högläsning under julhelgen!

/Annika

torsdag 5 december 2013

God Jul av Jonas Karlsson

Det är snart jul i kommunhuset och ledningen vill i år överraska kommuninvånarna med något spektakulärt och oväntat. Problemet är som alltid bristen på pengar. Så vad finns i kommunhusets källare att laborera med? Adventsljusstakar! Genom att placera ut dem i olika fönster kan de med lite möda bilda en julhälsning som riktar sig till kommuninvånarna men även de anställda på kommunhuset. Pressen kallas dit så att ingen ska gå miste om kommunhusets ”God jul”- hälsning. En minst sagt strålande idé! Och enkel att genomföra, eller?

Såklart uppstår problem och komplikationer. Hur ska informationen till exempel gå ut till personalen? Ett mail med rubriken ”Trappljusstake 2.0” skickas ut (med gul flagg) till de som får den äran att ha en adventsljusstake i sitt kontorsfönster. Eftersom ledningen som sagt vill överraska är de mycket hemlighetsfulla kring varför vissa fått en stake och andra inte. ”Vänta så får ni se!” uppmanas personalen att göra. Detta leder självklart till spekulationer om varsel och dylikt. Sedan är karusellen i full gång, Fritidsförvaltningen jobbar över och har ljuset tänt efter kl. 17 vilket gör att stakarna syns mindre på deras avdelning, de som inte beordrats att ha stake i sitt fönster vill genast ha sin traditionsenliga julprydnad som de alltid har haft och de som blivit tillsagda att ha en adventsljusstake i sitt fönster vägrar. Detta leder till att G:et snarare föreställer ett C och att ordet som ska pryda kommunhuset blir oläsligt. Personalens samarbetsvilja är helt enkelt inte på topp...

Frida, som arbetar på kommunhuset och fungerar som någon slags allt-i-allo i ledningsgruppen, får i uppgift att medla mellan de olika avdelningarna. Ledningen skickar ut henne på små uppdrag i kommunhuset där hon ska se till att stakar sätts upp, tas ned och att stämningen är god. Ett uppdrag som är minst sagt svårhanterligt och som senare spårar ur...

”God Jul” (av Jonas Karlsson, utgiven av Wahlström & Widstrand) balanserar på gränsen mellan tragik och komik om en grupp veliga människor med kommunikationsbrist. En lysande julberättelse som verkligen bryter av mot de klassiska julsagorna som de vimlar av där ute.

/Sara

onsdag 4 december 2013

"The Daylight Gate" av Jeanette Winterson

Jeanette Wintersons "The Daylight Gate", en roman vars handling utspelar sig i 1600-talets England, bygger på verkliga händelser som ägde rum under den tidens paranoida jakt på individer som ansågs vara häxor. Bokens centrala gestalter, flera av vilka är historiska personer, förefaller stundtals nästan kusligt verkliga i Wintersons levande avbildningar av dem. Winterson låter mestadels karaktärernas handlingar och dialog visa deras personligheter och drivkrafter, men personporträtten känns aldrig skissartade. Med få penseldrag ger Winterson karaktärerna ett psykologiskt djup och ett brett spektrum av nyanser i deras personlighetsdrag, och ju djupare vi lär känna dem och ju mer vi känner igen oss i dem, desto mer bryr vi oss om dem och vill att det ska sluta väl för dem.

Bokens huvudperson, Alice Nutter, är en kvinna som känns modern i sitt oberoende och i sitt kritiska tänkande. Hon följer sitt eget förnuft och visar beundransvärt mod i en tid präglad av vidskeplighet och förföljelse av oliktänkande, en tid då upproriska kvinnor kunde anklagas för att vara häxor och på så sätt oskadliggöras. Att kalla en kvinna för häxa var också ett sätt för otrogna puritanska män att befria sig själva från skuld och synd, då de kunde beskylla de kvinnor de haft sexuellt umgänge med för att ha förhäxat dem. Nutters entré i den här boken var så effektfull att det för mig var kärlek vid första karaktärsskildringen. Det är genomgående tät spänning, hela tiden tätt mellan illavarslande händelser och livsavgörande konfrontationer. En del våldsamma scener är dock explicita och detta, samt att mycket som sker i boken endast blir förklarligt om man beaktar komplicerade psykologiska krafter, gör att boken bör läsas av vuxen publik.

/Johan

tisdag 3 december 2013

En spökhistoria till jul?

Så här i väntan på julen brukar jag få ett (ännu större) sug efter en riktigt bra spökhistoria. Ni vet en sån där som är både mysig och lite kuslig, gärna gammaldags i stilen. Precis en sådan bok är Vintervålnader av Kate Mosse. Det är en ganska tunn bok med stämningsfulla illustrationer av Brian Gallagher. Dessutom utspelar handlingen sig, som namnet antyder, under vintern vilket ytterligare förhöjer stämningen.

Freddie Watson har förlorat sin bror under första världskriget och har väldigt svårt att hantera detta. Han ger sig ut på en resa i Frankrike för att komma bort från allt. Det börjar närma sig jul och Freddie kör på de smala, slingriga vägarna bland bergen för att ta sig till ett samhälle där han ska fira jul med några vänner. Plötsligt drar det ihop sig till en riktig snöstorm och Freddie hamnar i diket. Han börjar gå på stigar genom skogen för att ta sig fram till närmaste by där han kan få hjälp. Efter ett tag kommer han mycket riktigt fram till den lilla byn Nulle och tar in på ett pensionat där. Hela stämningen är väldigt mystisk och man förstår att det kommer hända saker när han bjuds in till byns årliga fest för att hedra de döda. Exakt vilka döda som det handlar om vet vi inte. Han beger sig i vilket fall till festen och träffar där Fabrissa som han blir helt förtrollad av. Han öppnar sitt hjärta för henne och berättar för första gången om sin sorg över broderns död. Nästa morgon vill han träffa Fabrissa igen, men ingen i byn vet vem hon är...

/Helen

måndag 2 december 2013

Amarone - om vin och mord

Nyligen har vi ju kunnat höra på nyheterna att vinet vi dricker kan innehålla olika tillsatser som kan vara skadliga för oss. Det sägs ju att verkligheten alltid överträffar dikten, men än är det väl inte så illa som i Måns Ivarssons och Thomas Peterssons deckardebut "Amarone", där folk dör som flugor efter att ha druckit av ett fint amarone-vin från en en viss vingård i norra Italien.

"Amarone" utspelar sig dels i Sverige, där vi får följa de svenska poliserna med den lite sävliga Nicodemus Bergman, och den betydligt tuffare Louise Andersson i spetsen, men också på den italienska vingården där det dödliga vinet framställts av en familj som varit vinodlare i flera generationer.

Vinet har sålts vidare till hela Europa, och förgiftningarna sker bland annat i Sverige och Tyskland. Det tar därför tid innan man kan hitta alla flaskor som är i omlopp, och fastställa om vinet förgiftades redan på vingården, eller om det har skett längre fram i leveranskedjan.

Boken är väldigt trevlig, spännande och lättläst, trots att alla dialoger och personbeskrivningar inte känns riktigt helgjutna. Kvinnorna i boken beskrivs tyvärr påfallande ofta med fokus på yttre attribut. Men sammantaget är det en väl genomförd intrig och trevlig läsning för stunden!

/Åsa