Tips och tankar kring böcker, läsning, musik och film från Karlskronas bibliotek



fredag 30 november 2012

Kaffe med rån av Catharina Ingelman-Sundberg

Kaffe med rån är en lite lättsam och smålustig kriminalhistoria, som skiljer sig från alla andra sådana. Men det är också ett lite vågat inlägg i samhällsdebatten kring flera av våra heliga kor, som sällan ventileras.

Och i händelsernas centrum befinner sig ett litet gäng pensionärer, 75+ kanske, som bor på ett äldreboende, framlever sina dagar i ganska stor tristess och börjar reta sig på alla besparingar inom äldrevården som drabbar dem. De får nog, när de får höra hur bra fångarna i fängelserna har det, jämfört med dem, och bestämmer sig för att göra något åt sin situation. De ska begå brott, men bara lite lagom stort, så att de åker fast, hamnar i fängelse, och därmed kan få det lite bättre! Detta är utgångsläget, och gamlingarna börjar smygträna på personalens gym samtidigt som de planerar sitt brott.

Och en dag är det dags. De rymmer, tar in på lyxsviter på Grand Hotel i Stockholm, och ska länsa värdeskåpen vid poolen. Men det går ju alldeles för lätt och gav alldeles för liten utdelning, så de planerar den perfekta tavelstölden från Nationalmuseum. Och lyckas med den också! Men de vill ju få loss pengar och utkräver en lösensumma - och sen är cirkusen igång. Pengar försvinner hit och dit, andra människor blir inblandade, och de erkänner till slut sitt brott men blir inte betrodda... men hamnar till sist i finkan i alla fall. Men inte ens där var det som de tänkt sig... heller.

Det är många turer i händelseförloppet, och man kan inte annat än beundra pensionärsligan - eller författaren egentligen - för allt det snillrika som planeras. Och det är härligt och uppfriskande att läsa om handlingskraftiga, glada åldringar, som tar saken i egna händer. Men det är också en svidande kritik av dagens äldreomsorg över lag, och de privata vårdbolagen särskilt får sig en rejäl känga.

/Tuija

torsdag 29 november 2012

Jane Austen + pusseldeckare = sant?

P D James är en av mina absoluta favoriter bland deckarförfattarna, och Jane Austens böcker - och även de filmatiseringar och teveserier som gjorts efter dem, tillhör också favoriterna. Alltså borde en fortsättning på "Stolthet och fördom" skriven av P D James och utformad som en mordgåta, vara den ultimata läsningen för mig! "När döden kom till Pemberley" utspelar sig ca sex år efter att vi lämnat Elizabeth och hennes Mr. Darcy, de har hunnit vara gifta några år och även fått två söner. Allt är lugnt och fridfullt på godset Pemberley tills kvällen före den årliga balen. Då dyker en oönskad gäst upp, i form av Elizabeths yngre syster Lydia som är hysterisk och skriker att hennes man är död, mördad i skogen på vägen till Pemberley. Den rådige Mr. Darcy sätter igång en rättsprocess och tillkallar fredsdomaren, för att lösa mordet...

P D James deckarintriger brukar vara intrikata och av typen pusseldeckare. Här verkar hon dock ha lagt mer krut på språkdräkt, miljö- och personskildringar än på själva mordgåtan. Ärligt talat är det inte jättespännande någon gång... Man får däremot en fördjupad och kanske lite mer nyanserad bild av personerna, men följden blir tyvärr också att de alla blir lite utslätade. Det är inte direkt några häftiga och stormande känslor, utan allt är ett evigt förnuftigt resonerande om saker och ting. För en inbiten Austen- och/eller James-fantast är boken ändå en trevlig läsupplevelse!

/Åsa

tisdag 27 november 2012

Grattis till vinnarna av Augustpriset!

Igår presenterades vinnarna av årets Augustpris.
Priset för årets skönlitterära bok gick till journalisten och författaren Göran Rosenberg för Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz.

Juryns motivering: Från det förintelseläger som är sinnebilden för Europas djupaste förnedring kommer Göran Rosenbergs far till en svensk idyll, en idyll innesluten i sin aningslösa blandning av välvilja och misstänksamhet. Göran Rosenberg återskapar i Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz faderns långa resa, en berättelse laddad av klarsynt inlevelse som också blir en fond för skildringen av hans egen uppväxt i Södertälje. Ur denna mycket personliga historia om en far och en son växer en betraktelse med stor allmängiltighet om betydelsen av viljan och förmågan att förstå också det som är svårt och motsägelsefullt.
Priset för årets fackbok gick till Ingrid Carlberg för ”Det står ett rum här ochväntar på dig” : berättelsen om Raoul Wallenberg.
Juryns motivering: Ingrid Carlbergs biografi över en av Sveriges mest omskrivna personer under efterkrigstiden är medryckande. Alla vet att Raoul Wallenberg aldrig återkom till hemlandet. Ändå är Carlbergs bok inte bara faktarik utan spännande, en riktig bladvändare. Med känsla berättar hon också om familjens vägran att ge upp hoppet trots den passiva hållning gentemot Sovjetunionen som präglade det officiella Sverige.
Priset för årets barn-och ungdomsbok gick till Nina Ulmaja för ABC å allt om D.
Juryns motivering: En bokstavsbuffé fylld med spännande tillbehör, som överraskar med form och fantasi. Där allt är olika men ändå hör ihop. En bok som kan läsas på många olika sätt och där omslaget, bokstavligt talat, väcker läsarens känsla och nyfikenhet.
 

måndag 26 november 2012

Jordens medelpunkt av Anneli Furmark

Anneli Furmark fortsätter sin serie om "Människor i Skandinavien" där karga landskap speglar karaktärernas inre bild. Den första boken på det temat är Fiskarna i havet från 2010, som även den är otrolig och bör läsas. I Jordens medelpunkt följer vi tonåringen Axel som rest till Island tillsammans med sin mamma och hennes nya pojkvän Toralf. Där är tanken att de ska utforska naturen och komma närmare varandra som en ny familj. Toralf har ett stort intresse för naturens mystik kontra mytologi vilket Axel tröttsamt irriterar sig på. Furmark skildrar Axels tonårslikgiltighet på ett så otroligt skickligt sätt, då han gör allt för att "inte bry sig" om det Toralf facineras av. Mamman hamnar såklart i kläm genom att hon vill allas bästa och strävar efter en trevlig samvaro i den lilla familjen. Det är en lågmäld bok men med en nerv, en otrevlig stämning, ett orosmoment som finns med genom hela serieromanens gång och där allt sedan slutar med en tragedi. Läs Anneli Furmarks Jordens medelpunkt om obekväma familjerelationer.

/Sara

fredag 23 november 2012

Kärlek och politik i Kambodja 1955

Kambodja har blivit självständigt. Saloth Sar har återvänt från Paris efter fyra år till sin väntande fästmö Somaly. Han har varit kunglig stipendiat för att studera radiotelegrafi, men har mest ägnat sig åt politisk verksamhet med mål att revolutionera Kambodja till en kommunistisk stat. Han har planer att bryta sin förlovning, men ändrar sig då han träffar henne. Väl hemma, efter att en tid ha anslutit sig till partisanerna, tjänstgör han som omtyckt lärare i fransk litteratur på ett av stadens läroverk. Han är även en av de närmaste männen till Vannsak, partiledare för Demokraterna, ett närmast socialdemokratiskt och republikanskt parti. Samtidigt tillhör han den kommunistiska Organisationen i hemlighet. Demokraterna väntas vinna det kommande valet i september och Sar kan nog se fram emot en post som statssekreterare i regeringen efter valet, en förutsättning för ett giftemål med Somaly.

Somaly tillhör de fina familjerna i Pnom Phen med avlägset släktskap till hovet. Sar kör omrking i en bil som han har ärvt av sin syster, som var en av den gamle kungens älskarinnor. Somaly och Sar anses vara det vackra paret i staden. Hon har nyligen blivit utsedd till Miss Kambodja, han anses vara en charmant konversatör och en skicklig dansör. På sista tiden har hon börjat undvika honom och han väntar förgäves på telefonsamtal från henne. Han skickar blommor varje dag, men inget svar. Hon tycker han har blivit förändrad sedan han kom tillbaka, politiken tar för stor plats, hennes känslor börjar svalna och hon har inlett ett förhållande med Sam Sary, Sars politiska huvudmotståndare. I övrigt umgås hon med sina väninnor och det övriga unga vackra på caféer och restauranger när hon inte umgås med sin mor. Hennes framtidsplaner är att bli modedesigner och helst i Paris, hon pröver redan ideéer hos sin skräddare.

Sam Sary är lyckligt gift med Em, rektor för en av stadens skolor, med vilken han har flera barn. Han bedrar henne ofta, men har ingen tanke på att lämna henne. Som rannsakningsdomare har han dåligt rykte. Han är vice statsminister hos prins Sihanouk och leder valkampanjen för Folksocialisterna, som trots namnet är ett parti som står nära den inhemska elitens intressen. De har även stora moderninseringsplaner för Kambodja. Valet verkar inte bli den promenadseger för Folksocialisterna, som Sihanok och Sary räknat med. Demokraterna verkar få stora framgångar och även det öppet socialistiska Folkfronten kan räkna med många röster. Prinsen börjar bli nervös och man känner sig nödsakad att använda sin maktposition för att få valet dit man vill, bland annat genom att fängsla ledaren för Demokraterna för opatriotisk verksamhet.

Huvudpersonerna Sar, Sary och Somaly får varsin avdelning i romanen där vi närmare lär känna dem. Personerna är verkliga och ej fiktiva, författaren kallar boken en episk fantasi. Ett stilgrepp är att kalla Sar Du, ett slags intimisering av en person som senare i livet blir känd under namnet Pol Pot. Sary och Somaly benämns han respektive hon. Författaren använder sig också av tidsmarkörer som tidens mode, i synnerhet Somalys olika dräter, aktuella schlagers och återger 1950-talets allmänna optimism. Man får även en inblick i säkerhetspolisens våldsamma metoder. Interiören från restauranger, caféer och opiumhålor skildras också. Sarys diskussioner med Sihanouk och deras politiska spel får stort utrymme. Sars lektioner i fransk litteratur och hans hemliga möten med representanter för den kommunistiska Organisationen får också plats. Författaren ger även utrymme för Somalys skicklighet i sminkningskonsten.

Sång till den storm som ska komma av Peter Fröberg Idling har fått lysande recensioner och blivit nominerad till Augustpriset.
/Nisse

torsdag 22 november 2012

Saras vägledning genom den erotiska litteraturen del 1

Efter E.L. James Femtio nyanser av honom (som numera har ett 30-tal låntagare i reservationskön!) väcktes "lusten" till erotisk litteratur till liv, men vad många kanske inte känner till är att bibliotekets hyllor myllrar av erotiska romaner och novellsamlingar. Jag tänker inte utnämna mig till någon expert inom området men vill (och vågar äntligen) erkänna att det är en genre som ligger mig varmt om hjärtat.

Förlaget Vertigo, med förläggaren Carl-Michael Edenborg i spetsen, specialiserar sig på just erotisk litteratur och då främst "erotikens mästerverk" genom att ge ut serien Vertigos erotiska klassiker. De beskriver sina romaner som "välskrivet, intelligent, erotiskt gränslöst" och att de "presenterar texter på avgrundens rand". Författare som bland andra Markis de Sade (författare till De 120 dagarna i Sodom), Gabrielle Wittkop (som har skrivit den mycket läsvärda Nekrofilen med ett omsorgsfullt och vackert språk), Pauline Réage (Berättelsen om O) och Pierre Louÿs m.fl. är några som är utgivna hos Vertigo och möjligen räknas som litteratära mästerverk för vissa. Även samtida författare såsom Gunnar Blå (författare till den geniala Klumpigheten redux, möjligen min absoluta favoritroman) finns med i utgivningen. Vertigo presenterar en typ av tabubelagt erotik i sina böcker där huvudkaraktärerna ofta har onaturliga/avvikande böjelser i form av exempelvis nekrofili, våld eller fysisky/psykisk dominans inblandat.

Om man då föredrar något mer lättsmält kan man söka sig till förlaget XStory som bland annat gett ut författarpsedonymen Clara Jonssons novellsamlingar Lust, Passion och Åtrå. Här är syftet att inspirera läsaren till sexuella lekar samt uppmuntra till ökad fantasi och lust. Xstory gav även ut psedonymen Alina Reyes Slaktaren på nytt 2009. En nätt liten roman om en ung konststuderande kvinna som för en sommar arbetar extra i en köttbutik. Hon arbetar därmed tätt med den mycket burdusa slaktaren som gör otillåtna närmanden samt viskar olämpligheter i örat på henne. De omges dagligen av rått kött vilket bidrar till att hon slutligen blir besatt av kött och kön som går in i varandra. Otroligt läsvärd.

Jag sätter punkt för denna gången men återkommer med fler författare som har gjort avtryck i den erotiska litteraturen.

/Sara

tisdag 20 november 2012

Lär känna tanten!


Grunden till boken De sista tanterna utgörs av intervjuer av ett antal kvinnor runt om i Sverige. Det är Fatima Bremmer, journalist och Magnus Wennman, fotograf som har gjort intervjuerna. 
Till tantgenerationen räknas kvinnor som är födda under 1910-1930-talen och dessa tanters storhetstid inföll efter andra världskriget.
Schablonbilden av den svenska tanten är en kvinna som alltid går ut iklädd kappa, hatt och handväska men som i hemmet går klädd i städrock. Dessa kvinnor skötte sina hem perfekt, bakade, lagade mat, sydde och såg till att pengarna räckte.
Boken berättar den svenska kvinnornas historia under flera decennier. Intervjuerna blandas med olika teman som tanten och kläderna, tanten och köket, tanten och håret. Under rubriken tanten och jävlaranammat tar författaren upp ett antal kvinnor som vågat ryta till och knyta näven, Ingrid Segerstedt Wiberg, Astrid Lindgren, Alva Myrdal och några till.
Boken är både intressant, rolig och lärorik. Författarens tantporträtt illustreras med härliga foton. I boken finns även ett stort antal äldre reklambilder. Intressant är att vissa av tantens egenskaper är inne idag. Det är många som letar typiska tantsaker på loppis. För mig som var barn på 50-talet väcker både text och bilder många minnen.
/Katarina

 

måndag 19 november 2012

Dags för deckarpris!

Varje år delar Svenska Deckarakademin ut pris till bästa svenska kriminalroman och bästa till svenska översatta kriminalroman. Vinnarna avslöjas vid Deckarakademins höstmöte i Eskilstuna lördagen den 24 november. Och de nominerade är...

Nominerade till priset för bästa svenska kriminalroman
Tove Alsterdal: I tystnaden begravd
Camilla Grebe/Åsa Träff: Innan du dog
Lars Kepler: Sandmannen
Åsa Larsson: Till offer åt Molok
Anders Roslund/Börge Hellström: Två soldater




Nominerade till priset för bästa till svenska översatta kriminalroman
Belinda Bauer: Ni älskar dem inte
Belinda Bauer: Skuggsida
Arnaldur Indriðason: Den kalla elden
Peter Robinson: En förgiftad man
Yrsa Sigurðardottir: Eldnatt

Lotta Olsson skriver i DN om Deckarakademins val att hon tycker det är lite onödigt att nominera välkända författare som Åsa Larsson och Roslund/Hellström, samt att man kanske inte behövt välja två böcker av Belinda Bauer, trots att hon är väldigt bra. Själv gillar jag också Belinda Bauer och även Peter Robinson, såklart! Carina skrev nyligen här på bloggen om Indridasons Den kalla elden, läs här.

/Åsa

fredag 16 november 2012

Små solfåglar långt borta av Christie Watson

12-åriga Blessing och hennes bror lever ett priviligerat liv i Lagos - deras pappa är någon uppsatt regeringstjänsteman. Men allting får ett abrupt slut, när deras mamma kommer på deras pappa med att vara otrogen. De tvingas flytta till sina morföräldrar i en liten by på landet i Nigerdeltat, och det blir en kollossal förändring för dem alla. Den tjusiga lägenheten byts ut mot ett skjul med jordgolv, det finns inget rinnande vatten, ingen el, allt är plötsligt otroligt smutsigt och torftigt. Och de har knappt råd med allergimedicinerna till brodern. Och de har ju plötsligt knappast råd att betala skolgången heller - och hennes storebror Ezkiel skulle ju bli läkare - och det är det enda han lever för! Blessing väljer att stå över skolgången (hon avskyr ändå den äckliga skolan), så Ezkiel kan läsa vidare, och istället låter hon sig läras upp till assistent åt sin mormor barnmorska. Mot sin mammas vilja. För deras mamma vill absolut inte låta sitt lilla barn utstå allt som händer i hyddorna under förlossningar. Men Blessing älskar att vara sin mormor behjälplig. Hon växer i att hon lär sig, även om hon har otroligt svårt för könsstympningen av kvinnorna - och ibland även bebisarna.

Det är en värld där det är kvinnorna som drar in pengarna till familjen - männen får sällan arbete. Deras morfar dräller mest runt och skryter om sina expertkunskaper kring oljehanteringen - men oljebolagen anställer bara utländsk arbetskraft. Och där - innanför de välbevakande murarna till oljebolagens tjänstebostäder, får mamman jobb på en bar. Och jobbar och jobbar och jobbar, för att dra in pengar till hela den stora familjen på gården, med alla tjänstefolken och deras barn. Hon jobbar så mycket att hon försummar sina egna barn - de ser henne knappt aldrig. Och det får till slut sin förklaring...till allas stora chock.

Morfadern piggar upp sitt eget liv med att plötsligt ta sig en andra hustru som ska ge honom söner - han känner att han börjar bli till åtlöje bland de andra gubbarna annars. Och in i den stora gemenskapen kommer plötsligt hans nya unga hustru, stor som ett hus (hon har varit på bröllopsgödning i 3 månader!), högljudd och helfjompig.

Och plötsligt går det inte så bra för Ezikel som han tänkt sig - vilket knäcker honom fullständigt, och han hamnar i riktigt dåligt sällskap, samtidigt som hela familjen tappar greppet om honom. Händelserna skenar iväg i de mest oväntade vändningar, till både stor glädje och sorg.

Det är en oerhört charmig berättelse om Blessings väg till vuxenlivet. Det är eländigt och tragiskt om vartannat, men också humoristiskt och varmt. Och det är en spännande inblick i ett oroligt Afrika, som vi läser ganska lite om.

Små solfåglar långt borta i bibliotekets katalog.

/Tuija

torsdag 15 november 2012

Ingenbarnsland av Eija Hetekivi Olsson

Ingenbarnsland är Eija Hetekivi Olssons debut - en bångstyrig och förbannad upptäxtskildring från den nedslitna förorten Gårdsten i Göteborg på 80-talet. Vi följer Miira, vars föräldrar är från Finland vilket gör att hon blir satt i "finnballeklassen" - en helfinsk hemspråksklass - trots att Miira är född och uppvuxen i Sverige. De i "finnballeklassen" har det inte lätt och blir sällan accepterade av andra barn, många av dem är fattiga och tillhör helt enkelt en lägre klass. Miiras familj är även de fattiga och hennes vardag är mycket skitig och rå. Miira vägrar anpassa sig efter skolans och samhällets regler och föraktar vuxenvärlden - hon har ständigt taggarna utåt och spenderar sina eftermiddagar i sunkiga miljöer där hon dricker hembryggt vin, röker cigarettfimpar, förstör busshållplatser och slåss. I mellanstadieåren möter Miira Vera, som har samma explosiva karaktärsdrag och de blir snabbt vänner. Vera är även hon fattig med eländiga hemmaförhållanden i bagaget.

Tonen är hård, det är rått och stundtals äckliga beskrivningar. Det är som om författaren vill ge oss käftsmäll efter käftsmäll för att vi ska förstå fattigdomens totala nederlag och fullständiga orättvisa och med det lämnar romanen nog ingen oberörd. De vuxna är fåordiga och har därmed sparsamt med repliker där de mest svär eller ojar sig. Något tämligen unikt med Ingenbarnsland är dess spännande språk då Hetekivi Olsson konstruerar nya ord, använder sig av korthuggna meningar och dessutom puttar in Gårdstens-dialekten i dialogen.

Trots detta mörka innehåll är Miira dock en överlevare och kämpar för en bättre framtid trots att det inte är någon i hennes omgivning som tror att det finns något hopp. Dagens Nyheters recensent Malin Ullgren hyllar klassskildringen och kallar romanen för "vår tids statarroman" vilket ju är ett mycket fint omdöme.

Ingenbarnsland är nominerad till Augustpriset. Vinnaren tillkännages måndagen den 26 november.
/Sara

tisdag 13 november 2012

Den kalla elden av Arnaldur Indridasson (2012)


Erlendur är tillbaka i sin barndoms trakter vid Islands östra fjordar. Barndomshemmet finns kvar men är förfallet. Ändå är det där Erlendur tillbringar sina nätter, vinden blåser rätt igenom huset, det är kallt, mörkt och ogästvänligt. Erlendur har åkt tillbaka för att göra upp med sitt förflutna. Komma till avslut med brodern som blev kvar på fjället i stormen och aldrig hittades. Men medan han är där börjar en annan historia med en försvunnen kvinna väcka hans intresse. Kvinnan försvann också på fjället i en storm och hittades aldrig. Detta hände på 1940-talet mitt under andra världskriget. Det som förbryllar Erlendur är att en grupp engelska soldater gick samma väg över fjället och överraskades även de av stormen, men alla i gruppen hittades. Varför hittades inte kvinnan? Ja, det är frågan som Erlendur börjar nysta i parallellt med efterforskningar om kvarlevor efter sin lillebror. Det är en hemsk och tragisk historia som avslöjas. Samtidigt kommer han närmare sitt eget förflutna. Det är på många sätt en mörk berättelse inramad av den karga, frusna miljön, glesbygden och det moderna samhället i form av ett kraftverksbygge. Erlendur går sitt eget öde till mötes så detta är på flera sätt den fjärde och avslutande delen i serien som inleddes med ”Frostnätter” och fortsattes av ”Svart himmel” och ”Mörka strömmar”.

/ Carina

 "Den kalla elden" i bibliotekets webbkatalog

måndag 12 november 2012

Engelskt höstmys!

Så här i novembermörkret kan man behöva lite ljuspunkter. Varför inte skapa lite härlig höstlig herrgårdsstämning med fina böcker och mysiga filmer!

Afternoon tea är en lite annorlunda kokbok, som i fina bilder och trevlig text berättar om den engelska traditionen "afternoon tea". Självklart får man också tips på hur man lagar sina egna scones och marmelader!

Ni har väl inte missat att den engelska TV-serien Downton Abbey har börjat visas igen på SVT? Om ni inte har sett de tidigare säsongerna så finns de att låna på biblioteket. Vi har också flera filmer som gjorts efter Jane Austens böcker, varför inte se Stolthet och fördom med Colin Firth som Mr Darcy.

Härnäst på min "att-läsa-lista" står P D James När döden kom till Pemberley. Dels för att jag gillar hennes deckare, som jag tycker är klassiska engelska pusseldeckare, men också för att den nya boken spinner vidare på Stolthet och fördom. Den utspelar sig några år efter att Mr Darcy och Elizabeth gift sig och bor på godset Pemberley med sina två söner. Idyllen spricker dock när en gäst blir mördad under den stora höstbalen...

/Åsa


fredag 9 november 2012

Årets tidskrifter

Branschorganisationen Sveriges tidskrifter delar varje år ut pris till årets bästa tidskrifter i olika klasser. Bland de många pristagarna finns en hel del tidskrifter som man kan läsa här på stadsbiblioteket, och även en pristagare med lokal anknytning. Här är ett axplock:

Priset "Årets tidskrift populärpress" går till Modern Psykologi med motiveringen: "Ett vitaminpiller i quick fix-eran som verkar på djupet. För sin enträgna entusiasm och viljan att få oss att begripa det svåra."

Priset "Årets journalist" går till Torbjörn Nilsson på nyhetsmagasinet Fokus med motiveringen: "Med språklig briljans och imponerande journalistisk känsla tog han med läsarna bakom kulisserna till en av årets mest uppmärksammade kriser. Hans förmåga att gestalta och förklara komplicerade politiska skeenden lyfter hans texter till internationell nivå."

Priset "Årets krönikör" går till Jessika Gedin på Språktidningen med motiveringen: "Med sin unika förmåga att nyttja språkdräkten till både lekdräkt och allvarskostym gestaltar Årets Krönikör aktuella och angelägna samhällsfenomen. Lekande lätt och med imponerande stilistisk skärpa tar hon läsarna med på en språklig bildningsresa."

"Sveriges tidskrifters stora pris" går till Stig Sjöberg, vd på Karlskronabaserade Albinsson & Sjöberg med motiveringen: "Stig L Sjöberg har visat att det även utanför de stora städerna går att bygga bärkraftiga tidskriftsförlag med starka läsarrelationer. Han är en långsiktig och framsynt entreprenör med hjärtat i det publicistiska. En lyckad kombination av journalistisk fingertoppskänsla och näsa för affärer. Med ett lagom tryck på gasen och blicken stadigt riktad framåt styr han lugnt förbi guppen i vägen."

Till helgen ska det tråkiga och regniga vädret fortsätta - passa på att låna hem en packe tidskrifter så kan du stanna inomhus och läsa istället! På bibblan finns allt från glassiga veckomagasin till lite mer specialiserade facktidskrifter. Senaste numret får du läsa på plats, men äldre nummer går bra att låna hem!

/Åsa

torsdag 8 november 2012

Springa med åror av Cilla Naumann

Springa med åror bygger på Monika och Johannas sommarvänskap, som börjar vackert men som med tiden krackelerar... Monika bor på en bondgård tillsammans med pappa Ivan som är bonde. En sommar säljer Ivan av ett stycke mark med ett tillhörande stall vilket köps av en läkare från Stockholm. Stallet blir till en sommarbostad för han, hans fru och dottern Johanna. När Monika och Johanna sammanstrålar facineras de oerhört av varandra och blir bästa vänner trots deras olika bakgrunder. Tillsammans badar de från klipporna, övernattar i skogen och drömmer om att resa till Paris någon gång i framtiden. När sommaren sedan är slut återvänder Johanna tills sitt storstadsliv medan Monika lever kvar i deras "vänskapsskimmer". Med tiden blir deras olikheter mer och mer tydliga vilket skakar om deras innan så starka vänskap vilket gör att Monikas inre värld raseras.

Parallellt följer vi även Monika som vuxen, då hon är ensamstående mamma till den mycket specielle sonen Lasse som inte utvecklas i samma takt som andra barn i hans ålder. Lasse är även mycket intresserad av döden och upprättar en djurkyrkogård på bondgården som han värnar om. Moderskapet plågar Monika, dels har hon ångest över att behöva uppfostra ett barn in den meningslösa värld hon anser att vi lever i men även över att ge så mycket kraft åt att få någon slags kontakt med Lasse som i de flesta fall verkar apatisk och synnerligen frånvarande. Men trots allt så är Lasse den enda som Monika har, hennes älskade Lassemiss.

Ett viktigt tema i boken är ju förstås klasskillnader som författaren Cilla Naumann pekar på ofta och mycket. Skillanden mellan Monikas och Johannas familjer och levnadstandard är tydlig då Monikas pappa är en gödselluktande, skitig bonde till skillnad från Johannas läkarpappa och präktiga "hemmafrumamma".

Cilla Namann har även skrivit ungdomsromanen 62 dagar som anspelar på Springa med åror eftersom den handlar om Monikas och Johannas båda söner samt deras relation till varandra.

Springa med åror är nominerad till årets Augustpris. Vem som vinner får vi veta den 26 november.

/Sara

tisdag 6 november 2012

En romsk pojkes uppväxt


Slagskämpen är en självbiografi om en romsk pojkes uppväxt i England på 1980-talet. Författarnamnet Mikey Walsh är en pseudonym. Det är tradition i familjen att äldste sonen ska bli en framgångsrik boxare. Redan som mycket liten pojke måste Mikey träna boxning dagligen och genomlida matcher mot betydligt större och äldre pojkar. Han avskyr att slåss och förlorar alltid vilket leder till att han dagligen utsätts för misshandel av sin far. Hela tiden försöker Mikey vara sin far till lags för att slippa misshandel. Han utsätts även för sexuella övergrepp av en släkting.
Familjen flyttar ständigt till olika husvagnsläger så familjens barn får bara gå i skolan kortare perioder.I tidiga tonåren inser Mikey att han är homosexuell, något som inte är accepterat i den romska kulturen. Som 15-åring tvingas han fly från sin familj. Modern och syskonen beskrivs med värme och boken är trots allt det mörka en varm skildring av romernas liv. Efter att ha lämnat sin familj har Mikey lärt sig att läsa och skriva. Han har skaffat sig en utbildning och arbetar idag på en skola.
/Katarina

måndag 5 november 2012

Välkommen till Café Bokstugan ikväll!

Ni glömmer väl inte bort kvällens Café Bokstugan där vi uppmärksammar årets Augustprisnomineringar? Vi har läst in oss på skön- och facklitteraturklassen för både barn och vuxna. Passande nog ska vi bland annat prata om Martin Gelins Den amerikanska högern, då presidentvalet i USA äger rum imorgon den 6 november. Vi har även med oss två stormiga titlar nämligen Johannes Anyurus En storm kom från paradiset och Peter Fröberg Idlings Sång till den storm som ska komma. Som vanligt är Martin från Systrarna Lindqvists Café och Hembageri där och serverar fika. Vi finns på plats nere i stadsbibliotekets hörsal kl. 18. Välkomna!

/Sara m.fl.

fredag 2 november 2012

I vår mörka källare...

...finns det en hel del böcker! Jag pratar förstås om vårt magasin. Och där är det inte så kusligt som det låter - rent av trevligt då man omges av gedigna klassiker och välbekanta bokryggar - dock kan det vara lite stökigt. Jag blev lite nyfiken på vad som lånas ut, så här kommer ett urval av det som åkt upp ur vår källare på den senaste tiden.

En spricka i kristallen av Cecilia von Krusenstjerna,
Vi ses på Place de la Sorbonne av Justine Lévy,
Giftas I-II av August Strindberg,
Farlig kvinna av Martina Cole,
Simon och ekarna av Marianne Fredriksson,
Ett ögonblicks verk av Anders Paulrud,
Skumtimmen av Johan Theorin,
Siddhartha av Hermann Hesse,
Alkemisten av Paulo Coehlo.

Vårt magasin kommer tyvärr bara personal åt, men fråga i disken så tar vi gärna hissen ner och hämtar upp den bok du vill ha.

Trevlig allhelgonahelg förresten! Mitt tips är att ni bunkrar upp med skräck föt stämningsfull högläsning exempevis något av Allan Edgar Poe, H. P. Lovecraft, John Ajvide Lindqvist eller Susan Hill.

/Sara

torsdag 1 november 2012

Rätt åt dig - så blir du en lyckad konsument

Rätt åt dig är en konsumenthandbok, skriven av Åsa Avdic som är journalist och programledare för Plus. Boken innehåller en mängd råd och tips, som kan vara bra att läsa innan man ska köpa något, eller när man köpt något men inte är nöjd. Boken inleds med några goda råd: välj rätt från början, känn till dina rättigheter, orka bråka och välj dina krig. Vi får också ta del av några olika konsumentlagar som presenteras på ett lättfattligt sätt, och tips om vart man vänder sig för att få hjälp. Många vet kanske inte att man även kan reklamera tjänster och resor, och saker man köpt begagnat. Man får också goda råd vid köp av bil, bostad och försäkring. Bokens budskap är i korthet att det är viktigt att tänka efter före; planera, kolla flera alternativ, ta referenser och be andra rekommendera. Mitt intryck är att man som konsument faktiskt har fler rättigheter och möjligheter än man trodde!

/Åsa