Tips och tankar kring böcker, läsning, musik och film från Karlskronas bibliotek



måndag 13 september 2010

Själens osaliga längtan

Tidsresenärens hustru var för mig en sån där bok man aldrig glömmer utan liksom bär med sig in i nya läsupplevelser. Audrey Niffenegger är nu tillbaka med ännu en gripande och storslagen roman om hur stor och äkta kärlek kan trotsa alla hinder. I Tidsresenärens hustru var det tid och rum - i Själens osaliga längtan är det liv och död.

När Elspeth Noblin dör i cancer testamenterar hon sin lägenhet och sina tillhörigheter till sina systerdöttrar som hon aldrig har träffat. I testamentet står att tvillingsystrarna måste bo ett år i lägenheten innan de får sälja den. Julia och Valentina flyttar in i Elspeths lägenhet, nyfikna på den moster de aldrig lärt känna och som deras mor vägrar prata om. På våningen under bor Robert Fanshaw, Elspeths livskamrat. Han är inte förberedd på tvillingarnas slående likhet med Elspeth, och hur det påverkar hans känslor. Vad ingen av dem är förberedd på är att Elspeths vålnad finns kvar i hennes lägenhet, oförmögen att lämna den, och desperat att göra sin närvaro känd för dem hon älskar. I huset ryms också en annan tragisk kärlekshistoria. Martin och Marieke älskar varandra djupt, men hans svåra tvångssyndrom driver henne att lämna honom. Ensam och utlämnad åt sina tvångstankar, blir Robert och tvillingarna Martins enda länk till omvärlden.

Boken skildrar människors kärlek och ensamhet. Historien är varm och gripande, personerna tecknas på ett levande sätt. Bli inte avskräckt av att berättelsen innehåller vålnader och annat övernaturligt, för de tankar och känslor som skildras är helt naturliga och dem kan alla känna igen sig i.

/Åsa

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar